Idag har vi deltagit på förre pastorns fru Magdalenas begravning. Hon dog i söndags efter en tids sjukdom. Fler än femhundra gäster hade samlats vid hennes hus, dit kistan anlände för en avskedsgudstjänst. Efter sång och tal och avsked vid den öppna kistan gick vi till kyrkan där en grav grävts bredvid makens. Mer sång, mer tal och predikan om att vara redo, och välja rätt väg, och gravläggning. Allt tog ca fem timmar och sedan skulle gästerna tillbaka till huset för begravningsmiddag som kokades på eldar utanför, men då gick vi hem och åt. Det var mycket känslor, höga rop och gråt, så min upplevelse att Tanzanianerna inte visar sorg stämde inte alls idag (utan gäller i så fall för tidigt födda barn som inte riktigt räknas som barn än). Flera kvinnor föll ihop och svimmade.
Efter sen lunch och läsning gick jag med Greta till ett barnhem som nuvarande pastorns fru driver i byn. Greta m.fl. har tidigare hjälpt till med matta, myggnät och leksaker. Huset och inredningen var mycket enkelt. Idag hade vi med oss block och kritor och satte oss och målade med barnen. De fick önska motiv, och det blev hus, djur och människor, och katten och hunden låter likadant här som hemma! Det var många barn där, men det var troligen bara hälften som bodde på barnhemmet. Vi fick inget riktigt besked eftersom den anställda hade gått till bymarknaden i närheten för att handla. Barnen var glada och ville förstås vara med på bild, och när vi bad dem le/skratta på fotot skrattade de alla högt i flera minuter! Det roligaste de vet verkar vara att sedan se på fotona, då skrattar de också högt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar