Nu har jag tillfrisknat såpass att jag kan vara på barnavdelningen och neo-salen igen. Skönt. Det är ju därför jag är här. Samma tre barn som legat där sedan slutet av september ligger kvar för tillväxt. Farmor till den lilla vars mamma dog har kommit för att sköta om sitt barnbarn. Hon måste förstås få mjölkersättning, något annat alternativ såsom "bröstbanksmjölk" finns inte här. Tyvärr drabbades hon av diarré och kräkningar i helgen och har gått ner mycket i vikt. Det händer ganska ofta, och då skylls det på dålig hygien. Farmor sa dock att hon varit noga med att tvätta händer och diska koppen i kokt hett vatten. Det kan också vara ersättningen som ger problem, det finns bara en sort, som jag tror är till för fullgångna barn egentligen. Flickan hade fått dropp i söndags, men nålen hade gått subkutant (droppet hamnar då fel/under huden). Hon hade också fått sond och igår hade hon slutat kräkas så vi försökte klara det med mat i den, och utan dropp. På eftermiddagen var hon fortfarande slö och medtagen och väldigt intorkad / "skrynklig i huden" och med insjunken fontanell. Jag lyckades sätta en pvk (venkanyl) på foten, som fungerade till glukosdropp hela natten, tills farmor råkade gå med henne lite för långt från säng och droppställning imorse så att pvk:n åkte ut. Den lilla hade bra kärl, så även nästa försök lyckades för mig, så nu har hon fortfarande dropp, samtidigt som hon får mat i sonden. Farmor har lärt sig mata i den. Det är dock svårt att komma ihåg att kolla rätt läge på sonden genom att aspirera innan maten, även personalen glömmer ofta det. Jag försöker visa hur jag gör och förklara varför och hoppas att de "tar efter". Som ni ser av viktkurvan har det gått helt åt fel håll, vi hoppas på återhämtning imorgon!
 |
| viktkurvan, varje kryss är en dag |
Termos med varmvatten, mjölkpulver och kopp
att blanda i
De andra två mår bra och går upp i vikt. Hon som fortfarande är minst sondmatas, när mamman försöker ge med kopp rinner det ut ur munnen, fast hon verkade kunna klara det förra veckan. Jag försökte idag, men då var hon så trött och sov under måltiden, så det lyckades inte för mig heller. Vi ska försöka igen när hon är mer vaken. När jag höll henne i famnen och sondmatade kissade hon på min klänning, så mammorna fick nåt att skratta åt igen :)
På "IVA-salen" låg sex patienter som opererat bort halsmandlarna igår. Öronläkare från Mwanza var på besök och opererade många barn både igår och idag. Barnen mådde bra och skulle få gå hem idag. De hade fått kostråd sa doktorn när jag frågade, och smärtlindring ordinerad för tre dagar. Det är inte mycket, det brukar göra väldigt ont i halsen när man gjort en sådan operation... Hoppas att föräldrarna förstår att de kan fortsätta ge Alvedon hemma.
Lilla Princes, 11 månader, har varit sjuk med hosta feber i två veckor och har haft antibiotika av och till. Igår blev hon inlagd. Hon var mycket svårstucken så en narkossköterska lyckades till slut få in en pvk på halsen. Där hade inte jag velat försöka! Flickan skrek när hon såg mig idag, men inte för att jag är vit utan för min vita rock! Hennes moster tar hand om henne eftersom mamman dog vid förlossningen av preeklampsi och kraftig blödning. Pappan hade dött i en bilolycka några månader tidigare. Vilka öden! Mormor tog hand om henne först, men flickan blev undernärd och gick ner i vikt första månaderna. Nu har hon återhämtat sig och utvecklas bra och säger "mamma" till moster. Vid inläggningen togs prover för malaria och tyfoidfeber, de gav inget utslag, bra. Blodstatus tydde på bakterieinfektion sa läkarna, vilket jag hade svårt att uttyda av svaret. CRP finns, men tas oftast inte, det är dyrt, och ofta slut på reagens till apparaten. Idag tog de blododling och urinprov, fast hon redan haft antibiotika ett tag, och två nya sorter intravenöst sedan igår. Innan och under sticket visade jag "Totte badar" på min mobil, så hon var lite distraherad, och efteråt fick hon en liten plastelefant som hon somnade med i munnen. Hon är iallafall lite bättre idag och orkar äta och dricka. Alla prover och mediciner kostar pengar, blododling och urinprov idag gick på drygt 100 kr, och de anhöriga måste betala innan proverna analyseras. Flickans moster jobbar på barnavdelningen, och för biologiska barn är vården gratis, men inte för andra barn som man tar hand om. Konstigt system! Det är lätt att bli för kritisk, och det är klart att vård kostar pengar, men vi är så vana att den är subventionerad i Sverige att det är svårt att sätta sig in i ett annat lands system. Sjukförsäkring finns även här, men det är ju bara de som redan har det någorlunda gott ställt som har råd att skaffa det, och tyvärr får sjukhuset ofta inte tillbaka pengarna från försäkringsbolaget, så de förlorar på det.
I eftermiddag har vi haft fika med nybakta kanelbullar med alla svenskar här, nu tio personer, sedan tre generationer Rutegård kom igår. Det blir mycket mer bullar än hemma, det är kanelbullens dag varje dag här! Teopista fick se foto på Carl och Moa från konserten i helgen och hennes kommentar var "what a small husband, you are fat!" Tack för den. Färre bullar framöver kanske...
Ikväll har vi letat fram sjukhuskläder ur "svenskgarderoberna" till Happy som börjar gå bredvid på neosalen imorgon. Det ska bli spännande för både henne och mig, som är lite handledare! Barnsköterskorna har annars ljusgröna kläder, som sömmerskor i byn syr upp, så det får bli ett senare projekt att ordna. Dags att ladda upp lite bilder och sedan sova för att vara någorlunda utvilad imorgon, börjar sju som vanligt. Usiku mwema!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar