tisdag 18 oktober 2016

Arusi - bröllop

I söndags var det då dags för den stora begivenheten! Eftersom jag bara varit i pingstkyrkan på sjukhus-området denna resa passade jag på att gå på gudstjänsten i vigselkyrkan, Moravian church ute i byn klockan tio. Det var lite mer formellt (en form av luthersk kyrka) med läsning av trosbekännelse med mera, men också mycket dans och liknande sånger som här, tyvärr också på lika hög volym! Det känns som att de skruvar på så mycket som möjligt och sedan lite till så att det brummar i högtalarna. Enligt min smak hade det varit mycket vackrare på lägre volym, och gärna helt a capella, det låter underbart på sjukhuset när man går förbi de olika avdelningarna på morgonen och de sjunger i på varje avdelningsexpedition!

Kyrkklockan!















Efter tre timmars gudstjänst kom fler bröllopsgäster i inhyrd skolbuss, och efter lite inledande dans av brudnäbbarna tågade brudparet in. En kör sjöng och dansade, annars var vigselceremonin ganska lik vår, med frågor och svar, och de sa Ndio - Ja! Ingen kyss dock. Bröllopet höll också på tre timmar, och när det började bli tal på slutet och jag inte visste om det skulle hålla på många timmar till fick jag cykla och köpa vatten och banan för att inte helt tappa orken. Efter att ha hälsat och gratulerat brudparet, som sedan åkte iväg i fin bil gick vi hem för att vila en stund inför festen.




Festen hölls i Erland Jonsson hall, en stor lokal på sjukhusområdet som var fint pyntad med girlanger och glittrande lampor. På våra inbjudningskort stod det att den började klockan sex, och Happy tyckte att vi skulle gå dit i tid för att få bra sittplatser. Det var inte en enda gäst där när vi kom tio över sex, så vi gick hem för att dricka lite, och ta kort på våra fina tanzaniska klänningar.  När vi kom tillbaka klockan sju var vi fortfarande först, men fler var på gång, så då gick vi in. Vi fick en tallrik med snacks, popcorn, majskrokar, muffins och något mer som jag inte vet namnet på, samt en läsk och en påse med ytterligare tre flaskor dricka! (alkoholfritt...) Klockan åtta var det halvfullt, men musik och dans framme på scenen, och framåt nio kom brudparets föräldrar indansande, och sedan även brudnäbbar, tärnor och brudpar. Efter välkomnande och presentation av de närmaste släktingarna var det dags för bröllopstårtan, där traditionen bjuder att brudparet matar varandra, och där blev det nästan en kyss iallafall. De övriga fyra tårtorna gick till brudparets föräldrar och följen, och arrangörerna. Vi andra nästan 400 gäster fick vänta på mat länge än, men hade ju som sagt dricka och snacks att grunda med. Efter skålande för brudparet var det dags för presenter, då alla fick gå fram och ge sina gåvor, även till brudgummens föräldrar. Med så många gäster tog det förstås också några timmar. Det var så roliga gåvor. Takplåt, cement, en madrass, cyklar (både till brud och svärmor!), massor av tyg, köksgeråd och kastruller, och mycket pengar, där många räknade upp hur många sedlar de gav. Till slut, framåt ett var det dags för mat! Brudparet gick förstås först, och deras familjer, men ganska snart fick vi wazungus (vitingar) hämta mat, de tyckte kanske att vi började se trötta och hungriga ut. Den serverades ur stora kantiner och var mycket god. Handtvätt i matkön ingick, bra eftersom allt intogs med hjälp av händerna! Maggan hade glömt säga till oss att ta med sked. Men det gick bra, även om det blev kladdigt...Vi fick vanligt ris, pilau-ris, kryddad pasta, pommes frites, nötköttsgryta, grillad kyckling, sallad och frukt. Nån frukost nästa morgon behövdes inte. Många av de andra gästerna åt bara lite och lade resten i påsen med dricka och tog med hem för att äta nästa dag/bjuda familj på. Klokt! Efter maten var det snabbt uppbrott av många som liksom jag skulle upp och jobba klockan sju nästa morgon, jag kom i säng halv två, men hörde musiken utanför en stund till. Att få vara med om bröllop och bröllopsfest var förstås värt lite sömnbrist, fast de skrattade åt mig på jobbet nästa morgon när de frågade hur jag mådde (en vanlig artighetsfråga) och jag sa att jag var trött för att jag varit på bröllop till halv två!

Anna och Mathilda fixade fin frisyr, mer vana vid svenskt hår!

Våra fina klänningar - Vår sömmerska Anna hade även sytt brudklänningen


Bruden såg blyg ut stora delar av dagen

Så här glada var vi över mat framåt natten, och jag över att få äta med  händerna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar